att man aldrig lär sig
Om man inte hoppas så kan man inte bli besviken.
Om man inte hoppas så har man inte drömmar.
Om man inte hoppas så har man inga förväntningar.
Om man inte hoppas så har man inga mål.
Man blir heller aldrig sård eller krossad. Man går aldrig sönder om man är utan hopp.
Är det värt att leva på hoppet och verkligen känns sina känslor brinna?
Eller är det bättre att gå kall och låta allt rinna av? Att slippa känna sin egen smärta?
Om man inte hoppas så har man inte drömmar.
Om man inte hoppas så har man inga förväntningar.
Om man inte hoppas så har man inga mål.
Man blir heller aldrig sård eller krossad. Man går aldrig sönder om man är utan hopp.
Är det värt att leva på hoppet och verkligen känns sina känslor brinna?
Eller är det bättre att gå kall och låta allt rinna av? Att slippa känna sin egen smärta?