Nelly Bokestig Engberg

Jag är en sån jävla bitch.

Jag är faktiskt det. Jag har insett det själv flera gånger men förträngt de.
Jag gör allt för att få som jag vill, lyckas oftast också. Är det något som inte
passar mig sätter jag mig och är surare än helvetet och tycker att alla är idioter.

Jag är världens trevligaste människa när jag har kul, när jag umgås med personer
jag tycker om, när jag känner att jag har flyt. Annars är jag bara så jävla elak.
Kan sitta ner och spy på alla människor som jag stör mig på, minsta lilla fel och
målar upp dom till hjärnlösa amöbor.

Varför är man såhär?
Eller är alla såhär fast att ingen vågar erkänna det?
Varför är man allt eller inget?
Vart försvann det här mellantinget?

Hur kan man störa sig på någon som man inte ens känner? Bara av att titta på en person så
kan jag känna om jag tycker om den eller inte. Magkänslan bara skriker att om du pratar
med den där människan så kommer han eller hon att förstöra ditt liv föralltid.