Nelly Bokestig Engberg

jag inte vet vart en blus och ett linne som jag hade

i en påse låg. Jag får verkligen panik och söker igenom

hela lägenheten.

Inser till min fasa att vi kastade alla sopor igår men tänker

att Johannes kan väl ändå inte kasta sopor i en påse där

det ligger kläder. Jag ringer ändå Johannes och frågar och

han har ingen aning.

Jag tar på mig min mjukisdress, johannes tofflor och en gammal

dunjacka och springer ut. Öppnar soptunnan och har tur nog att

påsen ligger kvar och den ligger dessutom överst.

Jag sliter upp påsen och ser att där ligger min fina lila transpetblus

och turkosa oversizelinne med brottarrygg.

Precis då, när jag står och gräver i soppåsen i soptunnan så kommer

en barnfamilj gående med pulka och hund.

Föräldrarna kollar på mig med fasa och bokstavligen talat drar över

barnen på andra sidan vägen och ökar takten.

Dom måste ha trott att jag var någon uteliggare som stod och grävde

efter mat. Gud. Ångesten där alltså.

Hittade iallafall mina fina tröjor som min underbara sambo kastat i soporna :')